Kan stulna, skadade och förlorade kulturarv räddas och vilken roll kan digital teknik spela för dem? Historieverkstad Malmö har bjudit in Anas Al Khabour, docent i arkeologi och enhetschef vid Malmö stadsarkiv, för att undersöka hur digital teknik och virtuella museum kan bidra till att bevara, synliggöra och återberätta kulturarv. Anas arbetar med frågor som rör kulturarv, återlämnande av kulturföremål och skydd av kulturarv i ett internationellt perspektiv, och kommer även att berätta om arbetet med att dokumentera och återskapa kulturarv digitalt.
Dela med dig av dina tankar, och lyssna på andras. Historieverkstad Malmö bjuder på kvällsfika.
Kom på en förbjuden kulturkväll och insup en smutt av smut* och andra hemliga kulturupplevelser som vi inte alltid kan stå för i offentlighetens ljus. Smaka på kunskaper från varulvssex i Omegaverse till Malmös hemliga svartklubbar.
FFF (Fantastik, Fulkultur och Förbjudet) är en samverkan där universitet, bibliotek och allmänhet möts för att diskutera kulturen som vi älskar i smyg. Vi bjuder på en trio forskare på detta tema. Våra talare sätter förbjuden kultur och samhällets beröringsskräck i historiska och samtida perspektiv genom berättelser om och analyser av stigman, censur, skam, sexualitet och dålig smak.
Kl. 17:15 Kristin Järvstad (professor i genusvetenskap vid Malmö universitet): Sex på 60-talet – svenska kvinnliga författares erotiska litteratur
Kl. 18:00 Högläsning ur förbjudna böcker
Kl. 18:15 Ylva Grufstedt (universitetslektor i historia vid Malmö universitet): Fated Mates och Triplet Alphas – Normer och skav i varulvs-romantasy
Sedan slutet av 1990-talet har internet gett upphov till nya former av monsterlitteratur. Ett exempel är erotisk varulvslitteratur, där gamla monster får nya roller i berättelser om sex, makt, kön och begär. Från Twilight och Omegaverse till litteraturappar som Dreame har varulven blivit en del av en växande digital populärkultur. I det här föredraget undersöker vi hur dagens monstererotik skapar och säljer föreställningar om varulvar, kön och sexualitet – och vad som skiljer dessa nya monster från deras litterära föregångare.
19:00 Högläsning
Kl. 19:30 Julie Goodrich (forskningsassistent vid Malmö universitet) och Alice Porsfelt (MA i urbana studier), Stadens grovingång
I en stads underjordiska klubbar, bakom rök och på kladdiga golv, det finns ett utrymme. Utrymme för att dansa, skrika, spela, uppleva, pröva, och socialisera. Att skapa minnen, färdigheter, och bli en del av lokal kultur som kan ases både ful och fin. Baserat på forskning inom Malmös underjordiska- och DIY-musikscener och personliga reflektioner kommer konceptet ”utrymme” att diskuteras. Bra och mindre bra, vad händer när utrymmet finns, och vad händer när det minskar?
Du får också delta! Dela med dig av dina hemligheter på scen i full offentlighet, eller lite i smyg på vår anonyma anslagstavla. Visst minns du böcker eller vissa passager som du skämdes lite för att du gillade? Kommer du ihåg att dina favoritböcker inte togs in på biblioteket på grund av att det ansågs vara dålig litteratur?I kväll har du chansen till revansch. Vi öppnar upp scenen för högläsning av texter som ansetts dåliga eller pinsamma. Ta med din favoritbok och dela din favoritläsning med oss andra, eller ge anonyma boktips. Avsluta kvällen med fuldans till vår DJ i sann svartklubbsanda.
* Smut är ett ord med ursprung i fan fiction, som beskriver explicita sexscener, ofta med normbrytande sexuella praktiker eller tabubelagda relationer.
Detta arrangemang är en del av Förbjuden Kulturvecka och temat har valts med anledning av Banned Books Week Sverige. Banned Books Week Sverige anordnas varje år av Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket i Malmö. Boken är ett av de främsta sätten att sprida tankar och idéer. Förbjuds en bok förbjuds även de tankar och idéer den förmedlar.
Malmö universitet representeras av mötesplatserna Historieverkstad Malmö och Humaniorakollegiet. I Historieverkstad Malmö träffas vi för att undersöka dåtid och nutid, och för att tillsammans skapa en brokig och ibland bråkig gemensam historia. Humaniorakollegiet är en mötesplats för personer som arbetar med humaniora. Kollegiet lyfter fram humanioras betydelse för forskning, utbildning och samhället. Folkbiblioteken representeras i sin tur av Biblioteken i Malmö i samarbete med Dawit Isaak-biblioteket och Kulturhyllan.
Den 8 oktober 1847 frigavs den sista slaven i den svenska karibiska kolonin S:t Barthélemy. Dagen efter, den 9 oktober 1847, utropades slaveriet slutligen avskaffat i den karibiska kolonin. Ön var en svensk koloni från 1784 till 1878. I samband med Afrosvenska Kultur och Historieveckan 2026 – Black History Week Sweden – uppmärksammar Historieverkstad Malmö minnesdagen för avskaffandet av den transatlantiska slavhandeln med en kväll om svensk-karibisk kolonialhistoria med fokus på den svarta befolkningens hårda levnadsvillkor. Vi berör också varför S:t Barthélemys historia och det svenska slaveriet fortfarande är relativt outforskade områden.
Hur minns vi Malmös textilindustriarv och syns dess spår i staden idag? På 1850- och 1860-talen anlades flera textilfabriker i Malmö på mark som frilagts när de gamla befästningsverken rivits och kanalerna fått en rakare sträckning. De första fabrikerna var ett bomullsspinneri och ett bomullsväveri, byggda efter engelska förebilder. Den största fabriken, grundad 1866, var dock en yllefabrik (MYA). Dessa tre fabriker betydde mycket för hur den industriella miljön i Malmö gestaltade sig. Återkommande fick de också kritik av hälsovårdsnämnden för att de släppte ut smutsigt vatten i kanalen och sotig rök från skorstenarna.
MYA expanderade starkt och köpte så småningom det intilliggande bomullsspinneriet. Efter en brand år 1888 anlades en helt ny anläggning i Furulund, eftersom renare vatten behövdes för vissa delar av produktionen. Runt fabriken byggdes efter hand ett helt nytt litet samhälle upp. När detta var fullt utbyggt fanns där arbetarbostäder, sjukstuga, läslokaler, affärer, kolonilotter och ångkök.
Vi har bjudit in Lars Berggren, professor emeritus i Arbetarhistoria vid Lunds universitet, för att berätta om textilindustrins infrastruktur. Vad är dina erfarenheter och minnen från textilindustrin? Dela med dig av dina tankar, och lyssna på andras. Historieverkstad Malmö bjuder på kvällsfika.
Bild: Malmö Yllefabrik. Foto: Nils Jönsson. Malmö museums samling.
I år är det 50 år sedan militärkuppen i Argentina. Under diktaturen torterades, dödades och fängslades fackligt organiserade arbetare, politiskt aktiva studenter och offentliga intellektuella deras familjer och till och med barn. Tusentals människor tvingades i exil. Mödrarna på Plaza de Mayo har blivit internationellt kända för sitt modiga och uthålliga arbete för sanning och rättvisa för sina “försvunna” barn. Samtidigt lever vi i en tid då både Argentina och Chile styrs av demokratiskt valda neofascistiska regeringar.
Kvällens talare är Diana Mulinari, senior professor i genusvetenskap på Lunds Universitet som publicerat om minne, mödrande och social rättvisa, samt Ana Maria Sabio som representerar Mödrarna på Plaza de Mayo i Sverige och har publicerat Y seguimos andando (Buenos Aires 2026). Samtalet utgår från Ana María Sabios bok för att utforska vilken roll minne och minnesarbete spelar i kampen för görande av rättvisa – och i skapandet av framtiden.
Vilka är dina erfarenheter och minnen som relaterar till det här temat? Dela med dig av dina tankar, och lyssna på andras. Historieverkstad Malmö bjuder på kvällsfika.
Hur kan vi undersöka positiva upplevelser och vardagliga situationer i historiska queera gemenskaper kring år 1900? Det var en tid då de få källor som berör sådana erfarenheter ofta tillkommit i samband med myndighets- och maktutövning, och därmed sällan ger tillgång till individernas egna perspektiv.
Vårens första Historieverkstad Malmö gästas av Linus Sollin från Malmö stadsarkiv som under de senaste åren utforskat dam- och herrimitatörer och den underhållning de bjöd på i relation till framväxande queera gemenskaper i Malmö under perioden 1880–1910. Kvällen kretsar kring utmaningen att undersöka och berätta en historia som, till följd av dåtidens lagstiftning och de rådande metoderna för arkivering, till stora delar förblivit svåråtkomlig.
Med inspiration från Saidiya Hartmans och Richard Slotkins arbete med historisk fiktion står ett imaginärt scenario i centrum. Scenariot kretsar kring den verkliga damimitatören Carl Friedlew, som uppträdde kontinuerligt i Malmö kring sekelskiftet 1900. Utan anspråk på att vara historiskt korrekt syftar scenariot till att förmedla en historiskt relevant bild och bygger på Linus tidigare forskning samt närläsningar av polisförhör rörande samkönat sex från 1910. Genom Friedlews perspektiv speglas en kväll i Malmös queera gemenskaper
De källor som ligger till grund för scenariot presenteras också mer ingående och tillsammans reflekterar vi över hur historia kan skrivas när arkiven är tysta, skeva eller ensidiga – och över i vilken utsträckning imaginära metoder kan bidra till en mer nyanserad förståelse av Malmös queera förflutna. Ett förflutet som under den berörda perioden kanske var mer öppet för queera uttryck än vad källorna vid första anblick ger sken av.
Till höstens sista Historieverkstad Malmö bjuder vi in journalisten Nadia Jebril och ambassadör Ingmar Karlsson – författare till boken Folket som inte fick finnas. Palestiniernas historia (Historiska media 2023) – för att samtala det palestinska folkets historia och kultur. Nadia och Ingmar talar om folk som har levt i Palestina och om hur gränser ständigt flyttas och vilka konsekvenser det har och har haft för det palestinska folket.
När konstnären Sigrid Holmwood flyttade till Malmö upptäckte hon snart monumentet till de kvinnor som avrättats som häxor i Tjuvaparken på Kirseberg. Hon upptäckte också att häxprocesserna i Malmö hade kopplingar till liknande processer i Skottland, där Sigrid växt upp, och att den skotske kungen James VI anklagat skotska kvinnor för att ha samröre med danska häxor.
Sigrid kommer till Historieverkstad Malmö för att prata om häxprocesser, folktro och gränslösa rörelser. Tillsammans kommer vi fundera på andra glömda, gömda och sammankopplade berättelser som staden glömt. Sigrid kommer också prata om sin konstnärliga praktik och de pigment hon skapar med hjälp av gamla recept. Historieverkstad Malmö bjuder på fika som vanligt.
Sigrid Holmwood tilldelades 2023 Ellen Trotzigs stipendium av Malmö Konstmuseum för sitt omfattande och gedigna utforskande av materialitet, hantverkstraditioner och historia genom samtida kontexter.
Datum: 18/9 2025 Tid: 17:30-20:00 Plats: Röda rummet (entréplan) Malmö stadsbibliotek (Kung Oscars väg 11; se karta här)
I år är det 30 år sedan folkmordet i Srebrenica, och 30 år sedan kriget i Bosnien tog slut. Hur minns vi Bosnien, och hur kan vi närma oss svåra och traumatiska händelser, erfarenheter och historier? Höstens första historieverkstad handlar om historia, tystnader och minnen i då- och nutid.
I samtalet deltar journalisten Kenan Habul som flydde Sarajevo under kriget; läraren Livia Malmborg Nygaard som tar Malmöelever till Bosnien på hågkomstresor, och Amra Ademovic, barn till överlevare från Srebrenica.
Kenan: ”Det är 30 år sedan kriget i Bosnien tog slut. Men Bosnienfreden hamnar i skymundan av det som många kallar folkmord i Gaza. Ända sedan jag var barn har jag levt med föreställningen om att ’kriget på Balkan’ berodde på för mycket historia och att vi som bor där var oförmögna till kompromisser. När jag blev tonåring började jag läsa om nazismen. Om förklaringen till krigen på Balkan är att människorna där är ociviliserade, vad fick då en av de mest högstående nationerna att utföra industriellt massmord? Hur formas våra verklighetsbilder och av vem? Det är några av frågorna jag kommer försöka besvara.”
Livia: ”Jag arbetar som utvecklingssekreterare med särskilt fokus på utbildning för att motverka antimuslimsk rasism och islamofobi för Malmö stad. I detta föredrag kommer jag presentera mina utbildningspaket som inkluderar hågkomstresor till Bosnien, med särskilt fokus på folkmordet i Srebrenica. Under föredraget får ni ta del av mina erfarenheter från resorna, vad deltagarna får se, vilka berättelser de möter och hur dessa väcker starka känslor och viktiga reflektioner. Jag kommer också berätta hur man kan arbeta vidare efter genomförd resa, både individuellt och i grupp, för att omsätta lärdomarna i praktiskt arbete mot rasism och för fredsbyggande.”
Amra: ”Jag var inte född under kriget men är barn till två överlevare av folkmordet i Srebrenica. Jag föddes i Sarajevo 1997. Trots att jag inte var född har kriget har satt tydliga spår i både min uppväxt men även i mig som person och mitt sätt att se på saker. Mina föräldrar som överlevare av kriget har återberättat sina upplevelser av kriget och det tycker jag är viktigt att berätta vidare så att vi aldrig glömmer Srebrenica 1995 och att vi inte tillåter historien upprepa sig.”
Dela med dig av dina tankar, och lyssna på andras. Historieverkstad Malmö bjuder på kvällsfika.
Datum: 22/5 2025 Tid: 18:00-20:00 Plats: Gullbergsrummet (fjärde våningen i Slottet), Malmö stadsbibliotek (Kung Oscars väg 11; se karta här)
I maj 2023 fick Malmö sin allra första staty av en namngiven, historisk kvinna: Elma Danielsson. Elma – folkskollärare och journalist – var en av den svenska och malmöitiska arbetarrörelsens pionjärer. 1888 var hon en av kvinnorna som grundade Kvinnliga arbetareförbundet i Malmö, och hon blev också organisationens första ordförande. Trots hennes stora insats i den politiska kampen och för Malmös fattiga har hennes minne bleknat och hon har på senare år mest förknippats med sin make, Axel Danielsson, som grundade tidningen Arbetet. Medan Axel fick en staty i Folkets park redan år 1900 fick Elma vänta 123 år till på sin. Varför blev det så, och vilka andra minnen av kvinnor bör synliggöras i Malmö?
Eva Bonde, grundare och chefredaktör för tidskriften Historiskan, startade 2019 insamlingen som på sikt ledde till att Elma Danielsson-statyn uppfördes fyra år senare. Eva besöker Historieverkstaden för att samtala om vägen till statyn. Som vanligt bjuder vi på kvällsfika!
